ozetoku.com » Uncategorized

Nu är det dags att flytta igen

admin — Sun, 05 Feb 2012 15:23:30 +0000

Jag har varit och köpt en massa packtejp för min kompis ska nämligen flytta och han hade ingen tejp kvar så jag har köpt det till henne nu så att hon kan tejpa igen flyttlådorna ordentligt så att de inte öppnar sig mitt i flytten för det vore ju inte så bra. Man vill ju inte att alla saker ska ramla ut ur lådorna när man flyttar. Det är inte förstå gången som jag hjälper min kompis att flytta direkt för hon flyttar hela tiden och snart får det vara nog känner jag. Det är ju ganska jobbigt att flytta men det verkar inte min kompis tycka. Jag tycker i alla fall att det är jobbigt att lyfta flyttlådor en hel dag. Som tur är så ska hon flytta till en lägenhet som ligger på första våningen så vi slipper bära sakerna upp för trapporna i alla fall.

Dags att göra något åt ryggproblemet

admin — Sat, 04 Feb 2012 19:50:45 +0000

Under en längre tid nu har jag dragits med svåra och högsta besvärliga ryggsmärtor. Fram tills helt nyligen har jag mer eller mindre försökt ignorera värken och hoppas att den ska ge med sig och gå över av sig självt liksom. Men det har blivit alltmer uppenbart att så inte kommer ske. Jag måste göra någonting åt saken innan smärta och kanske även skadan (om det nu är en fysisk skada) blir permanent och jag får dras med eländet hela livet eller något. Det går inte för sig. Hur som helst tänker jag att lite massage kanske kan avhjälpa eller helt avlägsna de här besvären. Det verkar inte orimligt. Det finns ju enligt min uppfattning väldigt många är bra på massage Stockholm så någon av dem borde ju rimligen kunna hjälpa mig att bli av med smärtan. Det måste vara så tycker jag, i annat fall vet jag inte vad jag tar mig till. Sedan kanske jag behöver träffa en sjukgymnast som kan lära saker som bra sovställningar och få mig att sitta korrekt när jag arbetar och så vilket jag misstänker att jag inte gör för tillfället.

Vaga olustkänslor

admin — Sat, 04 Feb 2012 17:49:21 +0000

Jag har fått i uppdrag, av festkommittén på mitt jobb, att leta rätt på en trevlig, rymlig och helst prisvärd festlokal Stockholm. Vi ska nämligen hålla den årliga personalfesten snart och i år har jag fått i uppdrag att administrera verksamheten. Jag måste även hitta en bra dj, styra upp catering och så vidare. I vanliga fall gillar jag nästan den här typen av uppgifter, jag tycker till och med att det är rätt kul och stimulerande. Men i år känner jag mig lite stressad och olustig av någon ytterst märklig anledning som jag egentligen inte kan förklara. Det är väldigt konstigt egentligen, att sådana här negativa känslor dyker upp i ett sammanhang som annars är rätt kul och stimulerande. Det kanske inte har någonting med festen eller jobbet i och för sig. Förklaringen kanske finns på något annat håll. Men i så fall var? Jag kan inte komma på vad det beror på hur mycket jag än tänker och grubblar på det. Skumt. Men det kanske går över.

En udda hobby

admin — Wed, 01 Feb 2012 15:16:10 +0000

Jag går och funderar på om jag inte skulle ta och sälja allt jag äger via några väl planerade auktioner. Eller kanske inte alla mina grejer. Några saker skulle jag sannolikt må bra av att ha kvar. Sängen och soffan till exempel, kanske till och med teven. De skulle heller inte inbringa särskilt mycket pengar enligt mening. Så det hade nog inte ens varit värt besväret att försöka avyttra dem även om jag tänkt köpa nya istället. Fast ändå, jag gillar ju att sälja saker. Det har varit lite av en hobby och passion för mig under många år. Jag har nämligen aldrig arbetat professionellt som försäljare. Men jag tycker att det är oerhört roligt att sälja saker, spelar ingen som helst roll vad bara jag får sälja. En gång lyckades jag nästan sälja en lunch som jag precis ätit upp men de sprack precis när jag köparen skulle skriva under avtalet tyvärr. Men sånt händer.

Inga kompromisser i år

admin — Mon, 30 Jan 2012 12:50:41 +0000

I år blir det inga kompromisser, inga halvmesyrer och definitivt inga misslyckanden. Den årliga sommarfesten får och ska inte bli annat än helt perfekt. Jag sätter min heder på den saken utan att tveka eller darra på manschetterna eller vad det nu heter. Eftersom man i regel inte kan sätta någon större tilltro till det svenska sommarvädret kommer min första order of business bli att införskaffa ett rejält, snyggt och framför allt vattentätt partytält. Jag tar inte risken att festen, spriten och partystämningen regnar bort i år, allt ska bli perfekt så är det bara. Jag tänker också se till att vi köper in ordentlig med starkvaror den här gången. Förra året började nämligen partybränslet sina redan vid tvåsnåret på natten och det håller definitivt inte. Sedan är det en del andra grejer som behöver ses över. Dj:n till exempel, jag var högst onöjd med den dj:ns insatser förra året. Nu är det egentligen inte mitt ansvar utan det är kompis som sköter den biten. Men han måste se till att skaffa en mer kompetent plattvändare i år annars får jag ta över även denna syssla, åtminstone tillfälligt.

Nytt är överskattat

admin — Thu, 26 Jan 2012 10:22:07 +0000

Jag har under en längre tid känt att jag borde satsa mer på begagnat. Det är bara en känsla som jag går och dras med och inte kan släppa hur mycket jag än försöker. Ibland försöker jag ta mig i kragen och tänka trots allt kanske skulle sitta ganska bra med lite nytt. Men det går liksom inte. Jag förstår inte faktiskt inte hur det kommer sig. Egentligen är jag ju ett typexempel på en person som borde uppskatta nya grejer. Men icke tydligen. Jag är liksom dömd att förevigt vara omgiven av begagnat. Visst är det hemskt? Jag undrar faktiskt hur många som skulle stå ut med det. För inte så länge sedan hörde jag talas om en person i min ålder helt förlorade förståndet efter att uteslutande ha handlad second handprylar i en veckas tid. Det får bara inte hända mig, men risken finns förstås. Det går inte att komma ifrån.

Allt går att fixa till (hoppas jag)

admin — Tue, 06 Dec 2011 10:15:07 +0000

Plastikkirurgi. Ja faktiskt. Jag har börjat fundera mer och mer på att göra ett litet kosmetiskt ingrepp. Det hade jag aldrig trott att jag skulle säga för något år sedan bara. Men så är det i alla fall. Det råkar nämligen vara så att jag ett litet missprydande ärr på ena kinden som jag gärna skulle vilja bli av med. Förut var väldigt inne på att behålla ärret men nu känner jag mig faktiskt allt mer besvärad av det vad tiden går. Jag trodde att det skulle vara tvärtom faktiskt, att jag skulle vänja mig med ärret och tids nog inte ens tänka på det längre. Men så är det alltså inte. Det måste bort, helst idag. Fast det går ju inte så klart. Jag får ta och leta upp någon lämplig klinik först. Det är nog bäst att vara ganska noggrann med sådant där. Man vill ju inte att vem som helst joxar omkring i ansiktet.